Den som tagit del av nyheter i dag har väl inte missat att Polens president Lech Kaczynski i morse dog i en flygplanskrasch i Ryssland, tillsammans med ett stort antal flera framstående polacker. En del preliminära ryska uppgifter verkar lägga skulden på den polske piloten, som vid landningen utanför ett dimmigt Smolensk inte hörsammade varningar från markkontrollen. Vi får väl se om den bilden senare kommer att bekräftas. I vilket fall som helst är Kaczynski nu död, och med tanke på hur kontroversiell han var som polsk ledare så finns det rimligen en och annan som känner sig lättad över detta.
Lech Kaczynski var en veteran från det antisovjetiska Solidaritet, han internerades av regimen, och spelade tillsammans med sin bror en nyckelroll när Lech Walensa kom till makten i Polens första fria val 1990. Efter att Kaczynski själv blev president 2005 har han fört en kampanj för att avslöja gamla kommunistkolloboratörer, och har dessutom framstått som en hederlig antikorruptionskämpe. På senare tid hade han även kritiserat premiärminister Donald Tusks regering för att denna cementerade landets beroende av rysk gas.
Till Rysslands vidare förtret har han också drivit frågan om minnet av Katyn, alltså det massmord på tjugotusen fängslade polska officerare i april 1940 som Sovjetunionen länge skylde på Nazityskland, och som ryska kommunister fortfarande förnekar. Det var ju med anledning av Katyns som Kaczynski i morse var på väg att landa i det närbelägna Smolensk. Redan i onsdags hölls en gemensam polsk-rysk minnesceremoni där länderna företräddes av sina premiärministrar Donald Tusk och Vladimir Putin, men där Kaczynski inte fick vara med.
Under onsdagens ceremoni höll Putin ett tal vars budskap var ungefär lika dubbelt som i när han i höstas beklagade att Sovjet och Nazityskland 1939 hade delat upp Polen mellan sig, men samtidigt sa något i stil med att även andra begick misstag vid den tiden. Den här gången, i Katyn, beskrev Putin polackernas tragiska öde i kontexten av Stalinrepressionens egna sovjetiska offer. Han sa att det vore cyniskt att förneka vad som ägt rum. Men samtidigt menade han att det är lika cyniskt att lägga skulden på det ryska folket eller att överhuvudtaget politisera frågan.
Det sistnämnda var väl just vad Kaczynski gjorde, och mot bakgrund mot det revanschistiska Ryssland som vuxit fram sedan Putin kom till makten tycker jag han hade rätt till det. Huruvida Putins tvetydiga budskap ska tolkas som att revanschismen nu är lagd på hyllan återstår väl att se, personligen tror jag inte det. Jag är inte heller övertygad om att Donald Tusks mjukare linje mot Ryssland på längre sikt ger bättre resultat än Kaczynskis sturskhet. Däremot tror jag Putin föredrar ett Polen utan Kaczynski, vilket han nu alltså fått.
Lech Kaczynski var en veteran från det antisovjetiska Solidaritet, han internerades av regimen, och spelade tillsammans med sin bror en nyckelroll när Lech Walensa kom till makten i Polens första fria val 1990. Efter att Kaczynski själv blev president 2005 har han fört en kampanj för att avslöja gamla kommunistkolloboratörer, och har dessutom framstått som en hederlig antikorruptionskämpe. På senare tid hade han även kritiserat premiärminister Donald Tusks regering för att denna cementerade landets beroende av rysk gas.
Till Rysslands vidare förtret har han också drivit frågan om minnet av Katyn, alltså det massmord på tjugotusen fängslade polska officerare i april 1940 som Sovjetunionen länge skylde på Nazityskland, och som ryska kommunister fortfarande förnekar. Det var ju med anledning av Katyns som Kaczynski i morse var på väg att landa i det närbelägna Smolensk. Redan i onsdags hölls en gemensam polsk-rysk minnesceremoni där länderna företräddes av sina premiärministrar Donald Tusk och Vladimir Putin, men där Kaczynski inte fick vara med.
Under onsdagens ceremoni höll Putin ett tal vars budskap var ungefär lika dubbelt som i när han i höstas beklagade att Sovjet och Nazityskland 1939 hade delat upp Polen mellan sig, men samtidigt sa något i stil med att även andra begick misstag vid den tiden. Den här gången, i Katyn, beskrev Putin polackernas tragiska öde i kontexten av Stalinrepressionens egna sovjetiska offer. Han sa att det vore cyniskt att förneka vad som ägt rum. Men samtidigt menade han att det är lika cyniskt att lägga skulden på det ryska folket eller att överhuvudtaget politisera frågan.
Det sistnämnda var väl just vad Kaczynski gjorde, och mot bakgrund mot det revanschistiska Ryssland som vuxit fram sedan Putin kom till makten tycker jag han hade rätt till det. Huruvida Putins tvetydiga budskap ska tolkas som att revanschismen nu är lagd på hyllan återstår väl att se, personligen tror jag inte det. Jag är inte heller övertygad om att Donald Tusks mjukare linje mot Ryssland på längre sikt ger bättre resultat än Kaczynskis sturskhet. Däremot tror jag Putin föredrar ett Polen utan Kaczynski, vilket han nu alltså fått.
8 comments: