Irans förbindelser med Venezuela var ämnet för ett intressant föredrag som journalisten Douglas Farah i oktober höll inför en kommitté i den amerikanska kongressen, och som jag just läste på hans blogg. Farah konstaterar att det utvecklats starka personliga band mellan de två ländernas ledare, Ahmadinejad och Chavez, som tillåtit Iran att upprätta en egen antiamerikansk plattform inte bara i Venezuela utan även i Bolivia, Equador och Nicaragua. Alltså i de länder som på senare år har anslutit sig till Chavez "bolivarianska revolution".
Irans inflytande inkluderar underrättelse- och säkerhetsutbildningar - mellan en och tre månader långa - som hundratals utvalda studenter och statstjänstemän från de bolivarianska länderna, liksom medlemmar i El Salvadors kommunistparti, fått genomgå i Teheran. Iran har även bildat egna banker i Venezuela, uppenbarligen för att kringgå sanktionerna mot dess kärnvapenprogram.
Förutom fiendskapen mot USA har Iran och de bolivarianska länderna egentligen inte mycket gemensamt, ekonomiskt, ideologiskt, kulturellt eller på något annat djupare plan. Men det finns en sak som Farah varnar särskilt för: deras stöd till väpnade grupper, av omvärlden betraktade som terroristorganisationer. Iran sponsrar ju Hizbollah i Libanon. Venezuela har liknande förbindelser med Farc i Colombia.
Tecken talar för att det iransk-venezuelanska samarbetet utsträcker sig till det här området. Två medborgare i Venezuela med ursprung i Mellanöstern, varav en är tidigare hög diplomat vid landets ambassader i Syrien och Storbritannien, har avslöjats samarbeta med Hizbollah. Och för fyra år sedan gjordes en handbok i islamistiska terrormetoder till obligatorisk läsning för Venezuelas arméofficerare. Douglas Farah varnar för ett möjligt samarbete mellan Farc och Hizbollah, framförallt kring terrorismträning och narkotikahandel.
Med tanke på att dramat kring Irans kärnvapenprogram verkar gå mot något slags klimax, tycker jag nog att man även kan inkludera terrorattentat i hotbilden. Om Iran via Hizbollah skulle slå till mot israeliska eller kanske till och med amerikanska intressen i Latinamerika vore det sannolikt inte första gången. Spåren efter två attentat i juli 1994, med 85 döda vid bombdådet mot ett judiskt center i Buenos Aires och 21 döda (varav tolv judar) i en flygplanssprängning i Panama, pekade mot Hizbollah och det iranska Revolutionsgardet. Likaså spåren efter ett attentat mot Israels ambassad i Buenos Aires två år tidigare, den gången med 29 dödsoffer.
Irans inflytande inkluderar underrättelse- och säkerhetsutbildningar - mellan en och tre månader långa - som hundratals utvalda studenter och statstjänstemän från de bolivarianska länderna, liksom medlemmar i El Salvadors kommunistparti, fått genomgå i Teheran. Iran har även bildat egna banker i Venezuela, uppenbarligen för att kringgå sanktionerna mot dess kärnvapenprogram.
Förutom fiendskapen mot USA har Iran och de bolivarianska länderna egentligen inte mycket gemensamt, ekonomiskt, ideologiskt, kulturellt eller på något annat djupare plan. Men det finns en sak som Farah varnar särskilt för: deras stöd till väpnade grupper, av omvärlden betraktade som terroristorganisationer. Iran sponsrar ju Hizbollah i Libanon. Venezuela har liknande förbindelser med Farc i Colombia.
Tecken talar för att det iransk-venezuelanska samarbetet utsträcker sig till det här området. Två medborgare i Venezuela med ursprung i Mellanöstern, varav en är tidigare hög diplomat vid landets ambassader i Syrien och Storbritannien, har avslöjats samarbeta med Hizbollah. Och för fyra år sedan gjordes en handbok i islamistiska terrormetoder till obligatorisk läsning för Venezuelas arméofficerare. Douglas Farah varnar för ett möjligt samarbete mellan Farc och Hizbollah, framförallt kring terrorismträning och narkotikahandel.
Med tanke på att dramat kring Irans kärnvapenprogram verkar gå mot något slags klimax, tycker jag nog att man även kan inkludera terrorattentat i hotbilden. Om Iran via Hizbollah skulle slå till mot israeliska eller kanske till och med amerikanska intressen i Latinamerika vore det sannolikt inte första gången. Spåren efter två attentat i juli 1994, med 85 döda vid bombdådet mot ett judiskt center i Buenos Aires och 21 döda (varav tolv judar) i en flygplanssprängning i Panama, pekade mot Hizbollah och det iranska Revolutionsgardet. Likaså spåren efter ett attentat mot Israels ambassad i Buenos Aires två år tidigare, den gången med 29 dödsoffer.
0 comments:
Post a Comment